Memories for life

Precis beställt en kamera, närmare bestämt en canon ixus 220 hs. Hoppas att den kan bidra med många fina bilder, vilket senare kommer att betyda tillbakablickar från ett underbart år!

Världens bästa nioåring!

Idag fyller käraste lillasyster år. Grattis going!

Dum nog att lämna trygga, underbara och bästa livet i Sverige för att få uppleva något nytt och spännande 750 mil hemifrån? För min egen del skulle jag nog svara ja på den frågan. Snacket om att behöva "gå om" ett år i skolan kommer aldrig nå upp till mina blivande upplevelser, erfarenheter och vänner som Florida kommer att bjuda på. 

Om exakt 60 dagar lyfter planet mot New York. Har enbart 10 dagar kvar i skolan tillsammans med min klass, börjar faktiskt tycka att det är lite sorgligt. Har börjat skriva checklista för allt som ska göras inför USA. Har fortfarande tro på att ett stipendie ska tilldelas mig. Har även skypat ytterligare en gång med familjen. Låter nog konstigt, men det känns som om jag redan känner familjen, och har gjort det under en längre tid. Tanken på att behöva byta världfamilj existerar inte längre, underbart! Flera vänförfrågningar på facebook från bekanta till familjen, mycket trevligt.

Såg förresten bilder från Beccis graduation, coooolt! Tanken på att jag kanske också får uppleva det som man tidigare bara sett på filmer är härlig. Dags att ta tag i livet innan tankarna springer iväg allt för långt.

                                                     

              

Longing

                                                                    

Prison Break

Under tiden hela klassen satt i skolan och gjorde nationella prov i engelska fick jag lite dåligt samvete och tänkte att jag också var tvungen att på ett eller annat sätt träna min engelska. Resultatet blev en påbörjad säsong av Prison Break, riktigt bra serie måste jag säga. Har i och för sig bara sett ett avsnitt än så länge, men jag är redan fast.  

                                                 

Engelska språket

Matteprov, check! Bara fem prov kvar innan sommarens ledighet kommer och översköljer mig. Hade för övrigt en grym dag tillsammans med T.T, will miss you!

För första gången har jag känt en annan känsla än spänning, angående USA. Tanken slog mig plötsligt att jag verkligen kommer att få prata engelska dygnet runt. Jag som knappt öppnar munen på engelska lektionerna, hmm... Hur ska allt gå? Antar att man kommer in i det, men till en början känner man sig nog väldigt handikappad. Tänk att inte kunna uttrycka sig på det sättet man vill, måste hela tiden försöka ta sig runt de ord man inte kan. Antar att det blir nyttigt för mig om inte annat.

                                                

Livsnjutning

En månad kvar i skolan, sen är det sommarlov. Vad passar inte bättre än att flytta till Florida i mitten av sommaren? Lyckligt lottad, svar JA!

                                                        

Times goes by!

Måste bara börja med att säga att jag är supernöjd med Explorius jobb. Allt har verkligen gått smidigt, från första början tills nu. Var ju på informationsmöte förra helgen, ett möte på 4 timmar där de talade om allt mellan himmel och jord. Försökt ta in så mycket som möjligt, även om det var mycket jag redan visste. Känns som om det enbart är visum som saknas inför redan. Är nog dags att ta tag i ansökningen, något som verkar mer eller mindre superjobbigt. Med lite hjälp från mina kära päron löser det sig nog fint. Det jobbiga är bara att man måste besöka ambassaden i Sthlm för att få ett visum. Detta infördes tydligen som regel efter 11 september, förståeligt?

Har även börjat skriva ner lite små listor med saker som ska göras innan jag åker iväg, saker som måste köpas här hemma, resp. i USA. Har även börjat fundera på vilka skor som ska få följa med i väskan. Sist jag räknade kom jag nog upp i sex. Att fylla min resväska med enbart skor kanske är något att fundera på? Eftersom de tydligen enbart har halva spänningen i USA känner jag att jag att jag lika gärna kan köpa fön, plattång m.m. där, hellre än att köpa allt här och sedan fixa fram en adapter. Om jag känner mig själv rätt kommer det bli lite jobbigt på vägen hem från USA, 23 kilo dit, hur många kommer det att bli hem? Oroa dig inte för morgondagen, var dag har nog av sina bekymmer!

                                                      

...

Det är konstigt hur jorden storlek helt plötsligt tycks ändra på sig, från att vara en gigantisk skapelse, till att helt plötsligt kännas så familjär. Från att inte ha någon kunskap eller bild om hur livet på andra sidan kan se ut, till att vara på väg in i det. Vem kunde någonsin ana att jag, redan under min gymnasietid, skulle släppa taget om det säkra livet i Lidköping för att bege mig till Florida i 10 månader? Att bo i en främmande familj i en stad jag knappt kan uttala namnet på, har aldrig funnits i min tanke. Vissa har haft drömmen om ett utbytesår sedan barnsben, men själv har jag lyckats komma hit, där jag är idag, på något vänster. Kalla det ödet, slumpen eller vad du vill, själv tror jag att det finns någon mening med det.